Hej på er,

Jag tänkte bara göra en liten snab update om dagen och hur saker ligger till.

En del av er som följt min gamla blogg, vet att jag har haft / har det väldigt jobbigt, och lider av både deprision, ångest, och socialfobi. Ni kanske även har anat att jag har stannat hemma från skolan väldigt mycket, särskillt under 2017. Det beror dels på deprisionen m.m, men också för att jag har haft det väldigt tufft i skolan genom åren. 

Under 2017 bytte jag skola (särskillt p.g.a vi flyttade), och hamnade i en klass där det kändes som att det inte fanns en enda normal människa. Alle bettede sig som riktiga puckon. Jag mådde så sjukt dåligt, eftersom det känndes som om det var min sista chans.

Jag började såsmåningom att skada mig själv, och inte mådde jag bättre för det. 

Efter halva terminen fick jag dock byta klass igen, men det känns fortfarande som att jag inte kan vara mig själv. 

Det vart lite bättre efter ett tag, och sedan gick det utför igen... Nu har jag inte varit i skolan på nästan tre veckor.

Jag blir så sjukt stressad både över gymnasiet, men också för betygen. 

 

MEN, så idag. Jag och mamma har äntligen varit på BUP, och jag fick antideprisiva! 

Jag är så jävla glad, det känns som en stor sten som bara lossnar. Kanske är detta vändpunkten på mitt mående?